Ammatilliseen koulutukseen lisäresursseja

Ammatilliseen koulutukseen lisäresursseja

(Julkaistu Ilkassa ja Pohjalaisessa joulukuussa 2018)

Ammatillisen koulutuksen uudistus on johtanut vakaviin ongelmiin. Puutteellisten resurssien vuoksi lähiopetusta on jouduttu vähentämään niin, etteivät nuoret saa riittävää tukea koulunkäyntiinsä herkässä aikuiseksi kasvamisen vaiheessa.

Hyvinvointikertomuksissa on jo pitkään näkynyt suuret hyvinvointierot ammattikoululaisten ja lukiolaisten välillä. Liikunta-, ruokailu- ja unitottumuksissa sekä päihteidenkäytössä ammattikoulua käyvillä on keskimäärin epäterveellisemmät elämäntavat kuin lukiolaisilla. Nyt oletetaan, että ammattiin opiskelevat ottaisivat yhtäkkiä itse suuremman vastuun opiskeluistaan.

Yrityksille on sysätty lisävastuuta nuorten harjoittelun aikaisesta oppimisesta. Yrityksillä on vain rajallisesti aikaa opettaa ja ohjata nuorta, jolla on vielä puutteelliset tiedot ja taidot tulevasta ammatistaan.

Yhtenä hankaluutena on ollut myös ennakoimattomuus: koulutuskuntayhtymät eivät ole tienneet ajoissa tulevasta rahoituksestaan, joten sopeuttamistoimet on pitänyt tehdä äkkiä, lyhyellä aikavälillä.

Maamme tarvitsee hyvin ammattinsa osaavia henkilöitä; tämä on hyvä pitää mielessä, kun mietitään yritysten kilpailukykyä ja esimerkiksi hoivapalveluiden laatua. Siksi ammatillisen koulutuksen resurssit on saatava kuntoon.

Kati Nummensalo

eduskuntavaaliehdokas kd.

Seinäjoki

Barnvänligare Finland

Barnvänligare Finland

(Julkaistu Vasabladetissa 20.12.2019) Nativiteten har sjunkit i sju år i rad nu och antalet födda har inte varit så lågt sedan nödåret 1868. Nativiteten har även tidigare varierat i Finland, men nu är den sjunkande nativiteten oroväckande eftersom vi kommer att ha så få skattebetalare om 20 år, men allt fler pensionärer.

Pensionärerna har byggt landet, där vi lever och de har rätt att åldras med värdighet. Problemet är bara att det verkar som att vi i framtiden inte har så mycket folk som betalar skatter.

Vi måste göra Finland barnvänligare, så att människorna vill skaffa barn i vårt samhälle. Man kan
ofta märka skuldbeläggande tonfall mot familjerna: mammorna är borta för länge från jobbet och
deras karriärmöjligheter försämras, barnen är sjuka och föräldrarna måste stanna hemma för att
sköta dem, barnen är högljudda i flygplan och restauranger, barnen har ett stort ekologiskt fotavtryck och så vidare. Det är ju klart att sådant tonfall gör livet svårare för familjer.

Reformen av familjeledigheten är en av de viktigaste strukturella reformerna. Den kommer att
påverka familjernas vardag och arbetslivet. Familjeledigheterna ska reformeras på ett sätt som utgår från barnens och familjernas välbefinnande.

Jag stöder inte modeller, som ökar samhällets kontroll över familjerna. I stället för kvotlösningar borde man utveckla Dagens familjeledighetssystem på ett sätt som ökar familjernas valfrihet och
gör barnfamiljernas vardag smidigare.

Vi alla måste också tåla barnens stökighet och visa att barnen är välkomna i samhället. I stället för att rynka på ögonbrynen när ett barn kommer in i restaurangen, kan vi kanske titta på barnet och säga ”hej” och till och med le lite.

Kati Nummensalo